Patientinformation

<body link="#FFFFFF" vlink="#FFFFFF" alink="#FFFFFF" onload="dynAnimation()" language="Javascript1.2"> <table border="0" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" height="100%" bgcolor="#FFFFFF" background="bilder/menyleft4.jpg"> <tr> <td width="138"> <p><img border="0" src="bilder/1pix.jpg" width="1" height="1"> </td> <td width="10" bgcolor="#FFFFFF">   </td> <td bgcolor="#FFFFFF" height="81" valign="top"> <table border="0" width="100%" height="100%" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td height="20" colspan="2" width="707"> <b><font color="#333333" size="6" face="Times New Roman">Dr. Anders Gärtner</font></b></td> </tr> <tr> <td width="709" height="1" style="border-top: 3 solid #FF0000" colspan="2"><img border="0" src="bilder/1pix.jpg" width="1" height="1"></td> </tr> <tr> <td valign="top" height="20"><b><font color="#333333" face="Times New Roman">SPECIALISTLÄKARMOTTAGNING</font></b></td> <td valign="top" height="20" width="450"> <p align="right"><font face="Verdana" size="2" color="#333333">med inriktning urologi  </font></td> </tr> <tr> <td colspan="2" height="30"></td> </tr> <tr> <td colspan="2" height="30"> <table border="0" width="100%" bgcolor="#316994" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td width="100%"> <p align="center"><font face="Verdana" size="2"><a name="PSA"><font color="#FFFF00">PSA</font></a> </font><font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> | </font><a target="text" href="#Lokaliserad prostatcancer"><font face="Verdana" size="2">Lokaliserad prostatacancer </font></a> <font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> | </font><a target="text" href="#Godartad prostataförstoring"><font face="Verdana" size="2"> Godartad prostataförstoring </font></a> <font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> |</font><a target="text" href="#Nykturi"><font face="Verdana" size="2"> Nykturi |</font></a></td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td colspan="2" height="30"> <form method="POST" action="_vti_bin/shtml.dll/patinfo.htm" onSubmit="" webbot-action="--WEBBOT-SELF--"> <strong>[FrontPage Save Results Component]</strong> <p align="right"> <select name=site SIZE=1 onChange="formHandler(this.form)"> <option selected>Patientinfo på SOS</option> <option value="http://www.sos.se/mars/pat004/pat004.htm">Cancer i urinblåsan <option value="http://www.sos.se/mars/pat067/pat067.htm">Njurcancer <option value="http://www.sos.se/mars/pat026/pat026.htm">Prostatacancer <option value="http://www.sos.se/mars/pat011/pat011.htm">Godartad prostataförstoring <option value="http://www.sos.se/mars/pat066/pat066.htm">Impotens <option value="http://www.sos.se/mars/pat024/pat024.htm">Njursten </select> </p> </form> <p align="right">  </td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td rowspan="2" width="138" valign="top"> <table border="0" width="100%" height="100%" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td width="100%" height="30"> <p align="center"><a onmouseover="document['fpAnimswapImgFP1'].imgRolln=document['fpAnimswapImgFP1'].src;document['fpAnimswapImgFP1'].src=document['fpAnimswapImgFP1'].lowsrc;" onmouseout="document['fpAnimswapImgFP1'].src=document['fpAnimswapImgFP1'].imgRolln" href="mottagning.htm" target="_top"> <img border="0" src="bilder/Knappar/mottut.jpg" id="fpAnimswapImgFP1" name="fpAnimswapImgFP1" dynamicanimation="fpAnimswapImgFP1" lowsrc="bilder/Knappar/mottin.jpg" width="110" height="28"></a></td> </tr> <tr> <td width="100%" valign="bottom" align="center" height="30"><a onmouseover="document['fpAnimswapImgFP2'].imgRolln=document['fpAnimswapImgFP2'].src;document['fpAnimswapImgFP2'].src=document['fpAnimswapImgFP2'].lowsrc;" onmouseout="document['fpAnimswapImgFP2'].src=document['fpAnimswapImgFP2'].imgRolln" href="tidsbest.htm" target="_top"> <img border="0" src="bilder/Knappar/tidut.jpg" id="fpAnimswapImgFP2" name="fpAnimswapImgFP2" dynamicanimation="fpAnimswapImgFP2" lowsrc="bilder/Knappar/tidin.jpg" width="110" height="28"></a></td> </tr> <tr> <td width="100%" valign="bottom" align="center" height="30"><a onmouseover="document['fpAnimswapImgFP3'].imgRolln=document['fpAnimswapImgFP3'].src;document['fpAnimswapImgFP3'].src=document['fpAnimswapImgFP3'].lowsrc;" onmouseout="document['fpAnimswapImgFP3'].src=document['fpAnimswapImgFP3'].imgRolln" href="Patavg.htm" target="_top"> <img border="0" src="bilder/Knappar/patavgut.jpg" id="fpAnimswapImgFP3" name="fpAnimswapImgFP3" dynamicanimation="fpAnimswapImgFP3" lowsrc="bilder/Knappar/patavgin.jpg" width="110" height="28"></a></td> </tr> <tr> <td width="100%" valign="bottom" align="center" height="30"><a href="verksamhet.htm" target="_top" onmouseover="document['fpAnimswapImgFP4'].imgRolln=document['fpAnimswapImgFP4'].src;document['fpAnimswapImgFP4'].src=document['fpAnimswapImgFP4'].lowsrc;" onmouseout="document['fpAnimswapImgFP4'].src=document['fpAnimswapImgFP4'].imgRolln"> <img border="0" src="bilder/Knappar/verksamut.jpg" id="fpAnimswapImgFP4" name="fpAnimswapImgFP4" dynamicanimation="fpAnimswapImgFP4" lowsrc="bilder/Knappar/verksamin.jpg" width="110" height="28"></a></td> </tr> <tr> <td width="100%" valign="bottom" align="center" height="30"><a onmouseover="document['fpAnimswapImgFP7'].imgRolln=document['fpAnimswapImgFP7'].src;document['fpAnimswapImgFP7'].src=document['fpAnimswapImgFP7'].lowsrc;" onmouseout="document['fpAnimswapImgFP7'].src=document['fpAnimswapImgFP7'].imgRolln" href="index.htm" target="_top"><img border="0" src="bilder/Knappar/startin2.jpg" id="fpAnimswapImgFP7" name="fpAnimswapImgFP7" dynamicanimation="fpAnimswapImgFP7" lowsrc="bilder/Knappar/patinfoin.jpg" width="110" height="28"></a></td> </tr> <tr> <td width="100%" valign="bottom" align="center" height="30"><a onmouseover="document['fpAnimswapImgFP8'].imgRolln=document['fpAnimswapImgFP8'].src;document['fpAnimswapImgFP8'].src=document['fpAnimswapImgFP8'].lowsrc;" onmouseout="document['fpAnimswapImgFP8'].src=document['fpAnimswapImgFP8'].imgRolln" href="links.htm" target="_top"><img border="0" src="bilder/Knappar/linksut.jpg" id="fpAnimswapImgFP8" name="fpAnimswapImgFP8" dynamicanimation="fpAnimswapImgFP8" lowsrc="bilder/Knappar/linksin.jpg" width="110" height="28"></a></td> </tr> <tr> <td width="100%" valign="bottom"></td> </tr> <tr> <td width="100%" height="20" valign="bottom">  <p align="left"><font face="Verdana" size="1">Copyright <span style="FONT-SIZE: 11pt; FONT-FAMILY: Symbol; mso-char-type: symbol; mso-symbol-font-family: Symbol; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-font-family: Arial; mso-fareast-font-family: Times New Roman; mso-hansi-font-family: Arial; mso-bidi-font-family: Times New Roman; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA">ã </span></font> <span style="font-family: Symbol; mso-char-type: symbol; mso-symbol-font-family: Symbol; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-font-family: Arial; mso-fareast-font-family: Times New Roman; mso-hansi-font-family: Arial; mso-bidi-font-family: Times New Roman; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA"><font face="Verdana" size="1">2003</font> </span><font face="Verdana" size="1"> <span style="FONT-SIZE: 11pt; FONT-FAMILY: Symbol; mso-char-type: symbol; mso-symbol-font-family: Symbol; mso-bidi-font-size: 10.0pt; mso-ascii-font-family: Arial; mso-fareast-font-family: Times New Roman; mso-hansi-font-family: Arial; mso-bidi-font-family: Times New Roman; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: SV; mso-bidi-language: AR-SA"> <br> </span>Albatross & Vårdnu</font></p>  </td> </tr> <tr> <td width="100%" valign="bottom" height="20"> <div align="center"> <center> <table border="1" width="120"> <tr> <td width="100%" bgcolor="#FFFFFF"> <p align="center"><font face="Verdana" size="1" color="#FF0000"> <a target="_blank" style="font-size: 8pt; font-family: Verdana" href="http://www.vardnu.nu">W E B D E S I G N<br> Vårdnu & Albatross</a></font></td> </tr> </table> </center> </div> </td> </tr> </table> </td> <td width="10" valign="top" bgcolor="#FFFFFF">   </td> <td bgcolor="#FFFFFF" valign="top"> <b><i><font face="Verdana" size="3">Blodprovet PSA<br> </font></i></b><font face="Verdana" size="2"><br> Halten av PSA (prostataspecifikt antigen) kan mätas i blodprov och användas för att upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. Det är ännu okänt i vilken utsträckning risken att avlida i prostatacancer kan minskas genom hälsokontroller med PSA. Eftersom sådana hälsokontroller även kan få negativa konsekvenser, rekommenderar vi att symtomfria män som önskar får kontrollerat sitt PSA först tar del av nedanstående information.</font> <p><font face="Verdana" size="2">Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Risken att drabbas är omkring 8%, dvs en av tolv män får sjukdomen under sin livstid. Eftersom de flesta får sjukdomen vid hög ålder är risken att avlida i sjukdomen cirka 5% (en av 20 män). Risken att få prostatacancer ökar om man har nära släktingar som haft sjukdomen. Prostatacancer kan botas om den upptäcks innan den spridit sig utanför prostatakörteln. I ett så tidigt skede har sjukdomen sällan givit upphov till symtom, men halten av PSA i blodet är oftast förhöjd. Tyvärr förekommer förhöjda PSA-värden även hos en del män som inte har prostatacancer. Omkring var tionde man har ett förhöjt värde. Dessa rekommenderas ytterligare undersökning med ultraljud och provtagning med nålstick från prostatakörteln via ändtarmen. Hos en tredjedel av de som genomgår sådan provtagning finner man cancer. </font></p> <p><font face="Verdana" size="2">Cancertumörer i prostata som upptäcks hos symtomfria män på grund av ett förhöjft PSA-värde är vanligen små, vilket ger goda utsikter till bot med operation eller strålbehandling. Operationen för med sig en stor risk för impotens (ofta behandlingsbar) och en viss risk för urinläckage. Strålbehandlingen orsakar impotens i runt hälften av fallen medan en del får lätta till måttliga tarmbiverkningar. I den del fall lyckas man dock inte bota patienten trots att cancern upptäckts med hjälp av PSA. Hälsoundersökning med PSA kan alltså förbättra möjligheten till bot för män som utvecklat prostatacancer. Det finns emellertid även nackdelar med att kontrollera PSA hos symtomfria män: </font></p> <ul> <li><font face="Verdana" size="2">Det finns en risk att små, långsamt växande tumörer som aldrig hunnit att utvecklas till symtomgivande cancer upptäcks och behandlas i onödan. Utan PSA-provet hade dessa män sluppit både utredning och biverkningar av behandlingen.<br> </font></li> <li><font face="Verdana" size="2">Åtskilliga män som inte har cancer får genomgå ytterligare undersökningar, ofta vid upprepade tillfällen, vilken kan leda till oro och obehag.</font></li> </ul> <p><font face="Verdana" size="2"><b>          Följande riktlinjer bör sålunda gälla för PSA-provtagning:</b></font></p> <ul> <li><font face="Verdana" size="2">PSA ska alltid analyseras vid misstanke om prostatacancer.<br> </font></li> <li><font face="Verdana" size="2">Vid utredning av symtomgivande prostataförstoring ska PSA analyseras, åtminstone hos män under 70 år.<br> </font></li> <li><font face="Verdana" size="2">Män med två eller flera nära släktingar med prostatacancer rekommenderas årlig provtagning från 40-50 års ålder upp till c:a 70 år.<br> </font></li> <li><font face="Verdana" size="2">Övriga män kan inte generellt rekommenderas att låta kontrollera sitt PSA, men kan på eget önskemål få provet taget efter att ha tagit del av ovanstående information. Män under 50 år, över 70 år, och/eller med någon allvarlig sjukdom bör inte kontrollera sitt PSA annat än vid misstanke på prostatacancer.</font></li> </ul> <table border="0" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td><i><font face="Verdana" size="2">Sydsvenska Prostatacancergruppen</font></i> </td> <td> <p align="right"><b><a style="font-family: Verdana" href="ejram_blpr_psa_.htm" target="_blank"><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000">Skriv ut dokument</font></a><i><a style="font-family: Verdana; font-size: 8pt"><font color="#000000" face="Verdana" size="2">  </font><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000">| </font><font color="#000000" face="Verdana" size="2"> </font></a></i><a style="font-family: Verdana" href="index.htm" target="_top"><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000">Till startsida</font></a></b></td> </tr> </table> <p> </p> <table border="0" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0" bgcolor="#316994"> <tr> <td width="100%"> <p align="center"><a target="text" href="#PSA"><font face="Verdana" size="2">PSA</font></a><font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> |<a href="text_lok_prost.htm" target="text"> </a> </font><a href="text_lok_prost.htm" target="text" name="Lokaliserad prostatcancer"><font face="Verdana" size="2" color="#FFFF00">Lokaliserad prostatacancer </font><font face="Verdana" size="2" color="#C0C0C0"> </font></a> <font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> | </font><a target="text" href="#Godartad prostataförstoring"><font face="Verdana" size="2"> Godartad prostataförstoring </font></a> <font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> |</font><a target="text" href="#Nykturi"><font face="Verdana" size="2"> Nykturi |</font></a></td> </tr> </table> <p><b><i><font face="Verdana" size="3">Lokaliserad prostatacancer</font></i></b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Behandling av prostatacancer styrs till stor del av hur utbredd sjukdomen är och om den ger upphov till symtom eller inte. I de fall sjukdomen spridit sig till organ utanför prostatakörteln finns det för närvarande ingen botande behandling, men olika former av hormonell behandling har då vanligtvis en mycket god tumörhämmande och symtomlindrande effekt.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Om tumören är lokaliserad, vilket innebär att den inte spridit sig utanför prostatakörteln eller till andra organ, kan behandling oftast ge varaktig bot. Lokaliserade tumörer växer i allmänhet mycket långsamt, och även utan behandling går det ofta många år innan de blivit så stora att de ger symtom. Den mikroskopiska undersökningen av de vävnadsprov som togs då diagnosen ställdes ger vägledning om vilken tillväxttakt man kan förvänta sig i det enskilda fallet.<b><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Att avvakta med behandling<br> </font> </b> </font><b><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Att avvakta med behandling<br> </font> </b><font face="Verdana" size="2">Män med lokaliserad prostatacancer förblir ofta besvärsfria i många år. För äldre män är risken att avlida i sjukdomen liten; många förblir besvärsfria hela livet. Man brukar därför i dessa fall avvakta med behandling och endast följa förloppet med regelbundna kontroller. De vanligaste symtomen vid tillväxande prostatacancer är vattenkastningsbesvär och smärtor i rygg eller bäcken. Om symtom uppstår kan de effektivt åtgärdas och sjukdomen bromsas med olika former av hormonell behandling.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Hos yngre män är däremot risken större att även en långsamt växande tumör ska utveckla sig till en allvarlig sjukdom. De rekommenderas därför behandling som kan ge varaktig sjukdomsfrihet: antingen operation eller strålbehandling. Dessa behandlingar ger i flertalet fall likvärdiga chanser till bestående bot, och patientens eget önskemål väger därför tungt.<b><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Operation: total prostatektomi<br> </font> </b> </font><b><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Operation: total prostatektomi<br> </font> </b><font face="Verdana" size="2">Vid operationen (s k total eller radikal prostatektomi) opereras hela prostatakörteln ut och urinröret sys fast direkt mot urinblåsan. Operationssåret löper från naveln ner till blygdbenet. Sjukhusvistelsen brukar vara knappt en vecka. I bl a Malmö har man sedan några år gjort denna operation med titthålsteknik, men om denna metod är bättre eller sämre än standardoperationen är ännu osäkert. För att den nya förbindelsen mellan urinrör och blåsa ska läka låter man en kateter ligga kvar i urinröret några veckor efter operationen. Sjukskrivningstiden brukar vara 6-10 veckor beroende på vilket arbete man har. Efter att katetern i urinröret tagits bort blir det ett visst urinläckage som minskar under några veckors tid medan man tränar upp sin bäckenmuskulatur. En del män forsätter att läcka några droppar vid ansträngning, men kvarstående besvärande urinläckage är ovanligt. De nerver som styr erektionen (förmågan att få stånd) skadas lätt varför risken att förlora erektionsförmågan är stor. Det finns olika former av behandling för de män som förlorat erektionsförmågan och många av dem kan återuppta samlivet igen. Ibland visar den mikroskpiska undersökningen av den bortopererade prostatakörteln att det finns risk för att all cancer inte är borttagen. Kompletterande strålbehandling kan då vara aktuellt.<b><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Strålbehandling<br> </font> </b> </font><b><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Strålbehandling<br> </font> </b><font face="Verdana" size="2">Strålbehandling ges vid de onkologiska klinikerna i Lund, Malmö och Växjö. Vanligen ges behandlingen med upprepade små doser på vardagarna under två månader. Varje enskild behandling tar omkring 15 minuter och är helt smärtfri. Om man bor nära behandlingsorten kan man bo hemma under behandlingen. Bor man längre bort finns möjlighet att vistas på patienthotell. Under behandlingens gång besväras ungefär hälften av patienterna av täta trängningar till vattenkastning och avföring. Mot slutet av behandlingen upplever några en övergående trötthet. Omkring hälften förlorar erektionsförmågan efter strålbehandlingen, men möjligheter till behandling finns. Ibland kvarstår lätta eller måttliga besvär från ändtarmen under många år, men allvarliga biverkningar är sällsynta.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Strålbehandling kan även ges i form av radioaktiva isotoper som förs direkt in i prostatakörteln, så kallad brachyterapi. För vissa patienter med små tumörer kan sådan behandling vara ett alternativ. Denna behandling ges endast vid ett tillfälle och utförs i narkos eller ryggbedövning. De radioaktiva inläggen lämnas kvar i prostatakörteln och fortsätter att där avge strålning under en kortare tid. Det är vanligt med täta urinträngningar under någon månads tid efter behandlingen.<b><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Analys av lymfkörtlar.<br> </font> </b> </font><b><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Analys av lymfkörtlar.<br> </font> </b><font face="Verdana" size="2">Om sjukdomen spridit sig till lymfkörtlarna i närheten av prostatakörteln finns idag ingen behandling som kan bota sjukdomen. I de fall det finns betydande risk för spridning till lymfkörtlar inleds en total prostatektomi i allmänhet med provtagning från dessa lymfkörtlar för mikroskopisk analys. Inför strålbehandling görs motsvarande ingrepp som en separat operation. För många patienter bedöms dock risken för spridning vara så liten att man avstår från att analysera lymfkörtlarna. Om spridning till lymfkörtlar konstateras avstår man från att operera eller stråla bort prostatatumören. Patienten erbjuds då istället hormonell behandling.<b><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Uppföljning<br> </font> </b> </font><b><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Uppföljning<br> </font> </b><font face="Verdana" size="2">Flertalet patienter som genomgått total prostatektomi eller strålbehandling förblir sjukdomsfria livet ut. Hos en del patienter kan dock sjukdomen återkomma. Därför kontrolleras blodprovet PSA årligen i 10 år.. Vid ett eventuellt återfall är hormonell behandling effektiv, men inte alltid nödvändig. I vissa fall kan det bli aktuellt med kompletterande strålbehandling vid återfall efter total prostatektomi; däremot är operation inte aktuell efter strålbehandling.<b><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Sammanfattning<br> </font> </b> </font><b><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Sammanfattning<br> </font> </b><font face="Verdana" size="2">Lokaliserad prostatacancer har oftast ett långsamt förlopp och man måste därför väga in patientens ålder och övriga sjukdomar vid beslut om vilken behandling som kan rekommenderas i ett enskilt fall. Även tumörens lokala utbredning och dess mikroskopiska utseende ger vägledning vid val av behandling. Både operation och strålbehandling är relativt omfattande åtgärder och båda medför risk för bestående bieffekter som kan minska livskvaliteten. Många äldre män med en lokaliserad prostatacancer märker aldrig av sin sjukdom. Det är därför lämpligt att avvakta i dessa fall och ge hormonell behandling om symtom uppstår. För yngre män med lång förväntad kvarvarande livstid är risken stor att sjukdomen på sikt ska ta en allvarlig vänding, varför dessa rekommenderas behandling som kan bota sjukdomen. Ofta finns det mer än en behandlingsmöjlighet. Val av behandling sker efter diskussion mellan patient och ansvarig läkare. Om man som patient tycker att detta är en svår situation, kan det vara klokt att utnyttja rätten till att få en bedömning av ytterligare en läkare, eventuellt vid ett annat sjukhus. Det finns flera patientföreningar i södra Sverige för män med prostatacancer. Dessa kan erbjuda stöd och möjlighet att diskutera sin situation med andra män som varit i en liknande situation. Vid urologmottagningarna kan man ge besked om adress och kontaktpersoner.</font></p> <table border="0" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td><i><font face="Verdana" size="2">Sydsvenska Prostatacancergruppen</font></i> </td> <td> <p align="right"><b><a style="font-family: Verdana" href="ejram_lok_prost.htm" target="_blank"><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000">Skriv ut dokument</font></a><i><a style="font-family: Verdana; font-size: 8pt"><font color="#000000" face="Verdana" size="2">  </font><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000"> | </font><font color="#000000" face="Verdana" size="2"> </font></a></i><a style="font-family: Verdana" href="index.htm" target="_top"><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000">Till startsida</font></a></b></td> </tr> </table> <i><font face="Verdana" size="2"><br> </font></i> <table border="0" width="100%" bgcolor="#316994" cellspacing="0" cellpadding="0" height="16"> <tr> <td width="100%" height="16"> <p align="center"><a target="text" href="#PSA"><font face="Verdana" size="2">PSA</font></a><font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> | </font><a target="text" href="#Lokaliserad prostatcancer"><font face="Verdana" size="2">Lokaliserad prostatacancer </font></a> <font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> | </font><font face="Verdana" size="2" color="#FFFF00"> <a name="Godartad prostataförstoring"> Godartad prostataförstoring </a> </font> <font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> |</font><a target="text" href="#Nykturi"><font face="Verdana" size="2"> Nykturi |</font></a></td> </tr> </table> <p><b><font face="Verdana" size="3"><i>Godartad prostataförstoring</i></font></b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Prostata är en könskörtel, som omsluter mannens urinrör just nedanför inmynningen i blåsan. Körtelns tillväxt och funktion är beroende av det manligt könshormon (testosteron), vilket bildas i testiklarna. En normalt fungerande prostata utsöndrar ett sekret som är nödvändigt för de spermiernas funktion. Hos den yngre mannen väger den fullt utvecklade körteln 20 till 25 gram. Med tilltagande ålder tillväxer dock ofta prostata på ett godartat sätt. Enligt medicinskt språkbruk kallas detta <i>benign prostatahyperplasi</i>, ofta förkortat <i>BPH</i>. Orsakerna till denna tillväxt är inte kända. Vi vet från olika vetenskapliga studier att mer än hälften av alla män som är äldre än 60 år har prostataförstoring och vid 80 års ålder beräknar man att åtta av tio män har förstoring av körteln.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"> <br> </font><font face="Verdana" size="2"> Symptom</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Knappt hälften av alla män med godartad prostaförstoring upplever symptom, som beror på att den växande körteln komprimerar (pressar samman) urinröret och därmed leder till att urinblåsan måste utveckla mer kraft för att orka tömma ut urinen. Ett tidigt tecken är att urinstrålen blir allt svagare med åren. Ofta upplever man inte detta som något större problem och det fodras heller ingen utredning eller behandling. För vissa män tilltar problemen på så vis att det kan bli bekymmersamt att tömma blåsan. Man får kanske krysta eller kasta vatten i flera omgångar. Det som oftast för patienten till läkare är att i denna situationen börjar inte sällan blåsan ge upphov till ytterligare problem som täta trängningar till vattenkastning både på dagen och på natten, vilket ger sömnproblem med trötthet under dagen som följd.<br> </font><font face="Verdana" size="1"> <br> </font><font face="Verdana" size="2"> Det är viktigt att veta att godartad prostataförstoring <i>inte</i> är det samma som prostatacancer och att förstoringen inte heller leder till cancer. Däremot är det så att godartad prostataförstoring kan förekomma samtidigt som prostatacancer, vilket man alltid beaktar vid utredning av vattenkastningsbesvär.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Komplikationer</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Allvarliga komplikationer till prostataförstoring är ovanliga. Om det blir svårt för urinen att passera ut via urinröret kan detta leda till dålig tömning av blåsan. Risken finns att den urin som då ständigt finns kvar blir infekterad och patienten får då problem med urinvägsinfektioner. Det händer också att hindret för urinen blir så uttalat att det blir totalstopp (urinstämma).</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Hur undersöks godartad prostataförstoring?</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Läkaren tar reda på vilka symptom och besvär du har. Oftast får du även fylla i ett standardiserat frågeformulär och du får också frågor om din hälsa i övrigt. Rutinmässigt kontrolleras blod- och urinprov för att bestämma njurfunktion och för att upptäcka infektion eller annan orsak inom urinvägarna till symptomen. Prostatakörteln undersöks genom att ett finger förs upp i ändtarmen, så kallad rektalpalpation. Blir du undersökt av urolog görs inte sällan en ultraljuds-undersökning av prostata för att mer exakt bestämma hur körtelns storlek.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Om man på detta sättet finner en förstorad prostata hos en medelålders eller äldre man som har tilltagande problem med att kasta vatten, och om man samtidigt uteslutit andra orsaker till problemen, ligger det nära till hands att ställa diagnosen symptomgivande, godartad prostataförstoring. En undersökning återstår dock, nämligen att påvisa svag urinstråle och samtidigt kontrollera om blåsan tömmes på ett acceptabelt sätt. Urinflödesmätningen kan göras med en speciell apparatur (vanligtvis endast vid urologiska mottagningar) eller, i en förenklad form, genom att du själv mäter hur lång tid det tar att tömma första decilitern urin. Om urinstrålen är svag är detta oftast ett tecken på att det finns ett avflödeshinder. I vissa fall önskas en mer avancerad undersökning, cystometri, som endast utföres vid specialkliniker. Undersökningen göres om man misstänker att den svaga strålen orsakas av att blåsans muskulatur är svag, ett fenomen som kan ses hos exempelvis patienter med diabetessjukdomen.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Undersökningarna ovan är de vanligaste förekommande i diagnostiken av godartad prostataförstoring. Det finns förutom dessa, även andra undersökningar som kan bli aktuella:</font><i><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Cystoskopi:</font></i><font face="Verdana" size="2"> Ett tunt kikarinstrument (cystoskop) förs in genom urinröret. Metoden gör det möjligt att granska prostatakörteln och urinblåsan inifrån.</font><i><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Urografi:</font></i><font face="Verdana" size="2"> Kontraströntgenunderökning av de övre urinvägarna (njurar och urinledare, vilka leder urinen ned till blåsan).</font><i><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Ultraljud prostata:</font></i><font face="Verdana" size="2"> Genom att en speciell ultraljudssond förs upp i ändtarmen kan prostatakörtelns storlek mätas. Med den metoden går det också att undersöka och ta prov från cancermisstänkta förändringar.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"> <br> </font><font face="Verdana" size="2"> När ska godartad prostataförstoring behandlas?</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> En förstorad prostatakörtel är som sådan ingen anledning till behandling. Det är inte säkert att körteln blir större än den är vid undersökningstillfället eller att symtomen förvärras med tiden. Prostataförstoringen behöver därför bara behandlas om symtomen är så allvarliga att de leder till besvär eller om njurarna och urinblåsan riskerar att bli allvarligt skadade. Det är viktigt att du funderar över hur mycket besvär du har. Hindrar de dig från att göra vissa saker, som att gå på stan, på middag eller på bio? Skulle du må bättre om besvären försvann? Vill du behandlas nu? Kan du avvakta och se?</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Hur kan godartad prostataförstoring behandlas?</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Idag finns det flera olika behandlingsalternativ: avvaktande behandling, medicinsk behandling, kirurgi och nyare metoder, till exempel värmebehandling med mikrovågsteknik. Kirurgi är det effektivaste sättet att få bort hindret för urinflödet, men innebär större risker än andra behandlingar. Vid allvarliga komplikationer till sjukdomen, eller vid risk för allvarliga komplikationer, kan kirurgi vara det enda behandlingsalternativet.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Avvaktande behandling</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Om du inte har alltför mycket besvär kan du och läkaren komma överens om att avvakta med behandlingen. Eventuellt innebär detta att du behöver genomgå kontroller under den tid du avvaktar. Besvären kan vara oförändrade, men de kan också bli lindrigare eller allvarligare.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Medicinsk behandling</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> En sorts tabletter som kan minska besvären kallas alfablockerare. Dessa får muskulaturen i urinröret och kring prostatakörteln att slappna av. Om dosen är för hög kan man få biverkningar som huvudvärk, yrsel, trötthet eller lågt blodtryck. Det finns idag ett flertal olika preparat av denna sort att tillgå, I Skåne rekommenderas för närvarande Alfadil BPH.<br> <br> Ett annat preparat kallas finasterid (Proscar). Detta medel påverkar hormonomsättningen i prostatakörteln och minskar dess storlek. Hos vissa män lindras på så vis vattenkastningsbesvären, även om det ibland tar lång tid, upp till sex månader.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font></b><font face="Verdana" size="1"><br> </font><b><font face="Verdana" size="2">Kirurgisk behandling</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Det effektivaste sättet att behandla godartad prostataförstoring är olika former av kirurgi. Behandlingen kan medföra komplikationer, men dessa är tämligen ovanliga. För flertalet patienter minskar prostatabesvären genom kirurgisk behandling, men vissa symtom kan kvarstå efter ett ingrepp. Risken att i framtiden få prostatacancer minskar inte genom en operation för godartad prostataförstoring.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Kirurgi rekommenderas vanligen om prostataförstoringen medfört total oförmåga att tömma urinblåsan ("urinstämma"), störning av njurfunktionen, upprepade urinvägsinfektioner, större blödningar från prostatakörteln och stenar i urinblåsan. Även vid andra betydande besvär kan kirurgi vara det bästa behandlingsalternativet.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Den vanligaste kirurgiska behandlingen kallas transuretral resektion av prostata, förkortat TURP. Patienten bedövas och prostataförstoringen tas bort i bitar genom ett instrument som förs in genom urinröret. Den opererade har kateter ett par dagar och stannar oftast på sjukhuset i två eller tre dagar. Omkring 1-2 procent av dem som genomgår TURP kan få besvär av urinläckage. Risken för impotens efter ingreppet är mycket liten hos män med normal sexualfunktion. Däremot är det vanligt att sädesvätskan - ejakulatet - inte kommer ut via urinröret efter en TURP. Sädesvätskan går istället bakåt, in i urinblåsan.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Ett liknande ingrepp kallas transuretral incision av prostata, förkortat TUIP. Ingreppet är mindre än TURP och vårdtiden ibland kortare. Ingreppet innebär att urinröret vidgas så att urinen passerar ut lättare.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Öppen prostataoperation används ibland om prostatakörteln är kraftigt förstorad. Ett operationssnitt görs då genom nedre delen av buken och de förstorade delarna av körteln tas bort. Tiden på sjukhus, med kateter, blir ungefär en vecka.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Nyare metoder</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Under de senaste tio åren har man runt om i världen bedrivit en forskning och utveckling i syfte att ta fram en behandlingsmetod som har operationens fördelar vad gäller behandlingseffekt men som saknar kirurgins nackdelar i form av komplikationer och inneliggande sjukhusvård. Dessa nya tekniker har samlats under begreppet <i>”minimalinvasiva tekniker vid behandling av godartad prostataförstoring”</i> De flesta sådana metoder bygger på att den förstorade prostatavävnaden förstörs med hjälp av värme som tillförs prostatakörteln med mikrovågor, laser, ultraljud eller högfrekvent elektrisk ström. Av dessa metoder är det idag mikrovågsbehandling som kommit längst i utvecklingen och börjat etableras som ett gott alternativ till operation.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Mikrovågsbehandling i Lund</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Vid Urologiska kliniken i Lund har särskild form av mikrovågsbehandling (feed-back-TUMT eller PLFT, utvecklad i samarbete med företaget ProstaLund AB) kommit att ersätta operation för flertalet av patienterna med godartad prostataförstoring. Sedan april 2002 är denna mikrovågsbehandling etablerad i klinisk praxis, vilket innebär att patienter som så önskar kan få denna nya typ av prostatabehandling utförd. Fördelarna med behandlingen är att man som patient slipper att bli inlagd på sjukhus och genomgå operation under spinalbedövning ”ryggbedövning”) eller narkos. Patienterna behandlas i samband med ett vanligt mottagningsbesök. I lokalbedövning placeras en kateter i urinröret och via en mikrovågsantenn upphettas prostatavävnaden på ett sätt som kontrolleras genom att den behandlande läkaren anpassar värmeavgivningen med ledning av temperaturmätningar i prostatakörteln. Behandlingstiden är en halv timme eller som mest en timme. Vi följer kontinuerligt upp resultaten av dessa behandlingar och har idag resultat som är lika bra som de efter operation. Om dessa goda resultat håller sig lika länge som de efter operation är naturligtvis för tidigt att idag bedöma eftersom behandlingen är ny. Självklart finns det också nackdelar. En sådan är att den behandlade vävnaden inte omedelbart försvinner från prostata, utan istället stöts bort under en period efter värmebehandlingen. Det är därför nödvändigt att ha en urinrörskateter under ett par veckor och därefter kan denna tas bort. Under läkningstiden är det dessutom vanligt att patienten har besvär med trängningar till vattenkastning under en eller två månader och behöver då oftast medicinera med smärtstillande medel eller antibiotika under en del av denna perioden. Liknande besvär har man också efter operation, dock oftast under en något kortare tid.<br> <br> </font> </p> <table border="0" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td width="100%"> <p align="right"><b><a style="font-family: Verdana" href="ejram_god_prostf.htm" target="_blank"><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000">Skriv ut dokument</font></a><i><a style="font-family: Verdana; font-size: 8pt"><font color="#000000" face="Verdana" size="2">  </font><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000"> | </font><font color="#000000" face="Verdana" size="2"> </font></a></i><a style="font-family: Verdana" href="index.htm" target="_top"><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000">Till startsida</font></a></b></td> </tr> </table> <table border="0" width="100%" bgcolor="#316994" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td width="100%"> <p align="center"><a target="text" href="#PSA"><font face="Verdana" size="2">PSA</font></a><font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> | </font><a target="text" href="#Lokaliserad prostatcancer"><font face="Verdana" size="2">Lokaliserad prostatacancer </font></a> <font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> | </font><a target="text" href="#Godartad prostataförstoring"><font face="Verdana" size="2"> Godartad prostataförstoring </font></a> <font face="Verdana" size="2" color="#FFFFFF"> |</font><font face="Verdana" size="2" color="#FFFF00"> </font><a href="http://"><font face="Verdana" size="2" color="#FFFF00"> Nykturi</font></a><font face="Verdana" size="2" color="#FFFF00"> |</font></td> </tr> </table> <p><b><i><font face="Verdana" size="3"><a name="Nykturi">Nykturi</a> - synpunkter på utredning och behandling<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font></i><font face="Verdana" size="2">Lars Malmberg och Bengt Uvelius, Urologiska kliniken, Lunds Universitetssjukhus</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Minirin (desmopressin) som under lång tid varit inregistrerat för behandling av central diabetes insipidus och för behandling av primär nattlig enures har nyligen fått en ny behanlingsindikation: Nykturi förenad med nattlig polyuri hos vuxna patienter. Desmopressin är en strukturanalog till antidiuretiskt hormon (ADH, arginin-vasopressin). Genom att aminogruppen i cystein tagits bort och L-arginin ersatts med D-arginin har substansen en betydligt längre effektduration än det naturliga hormonet och saknar dessutom pressoreffekt vid normal dosering.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Inom urologin har desmopressin använts under lång tid vid svåra dysfunktionella tillstånd inom nedre urinvägarna med symptom som socialt handikappande trängningsinkontinens. Patienterna, som oftast drabbats av denna funktionsstörning sekundärt till neurologisk sjukdom eller skada, är starkt selekterade, noggrant kontrollerade och har oftast provat all tillgänglig konservativ behandling. Den antidiuretiska effekten medför att ohämmad miktion eller urinläckage fördröjes och tillåter patienterna att få en period på några timmar med minimal risk för urinläckage, vilket i sin tur möjliggör sociala aktiviteter som man tvingats undvika utan behandling.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Den nya behandlingsindikationen öppnar nu möjligheten att behandla en mycket större patientgrupp och med betydligt högre variation av symptomens svårighetsgrad. Hur skall vi då hantera dessa patienter? Eftersom behandlingen är ny finns ingen behandlingstradition och än mindre några strukturerade vårdprogram att tillgå. </font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Nykturi</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Med nykturi menas att vakna på natten för att miktera för att därefter fortsätta sova. Nykturi förekommer i alla åldrar och är utomordentligt vanligt hos äldre. Först när nattlig vattenkastning besvärar patienten kan vi tala om nykturi som ett ospecifikt symptom, vilket i likhet med andra ospecifika symptom fordrar en strukturerad utredning innan behandling provas. Inom urologin ser vi symptomet framför allt hos medelålders och äldre män som söker hjälp på grund av svårigheter att miktera på grund av svag urinstråle kombinerat med irritativa blåsbesvär som täta trängningar och frekventa miktioner dygnet runt. Den bakomliggande orsaken är då ofta benign prostatahyperplasi.</font><b><i><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"> <br> </font> </i><font face="Verdana" size="2">Polyuri och nokturn polyuri</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Med polyuri menas onormalt hög diures (mer än 40 ml urin/kg kroppsvikt och dygn, vilket motsvarar en dygnsdiures på mer än 2,8 liter för en person som väger 70 kg). Med nokturn polyuri avses onormalt hög diures under natten. Mätningen skall omfatta samtliga nattliga miktioner och den miktionsvolym patienten åstadkommer när han eller hon stiger upp på morgonen. Det är välkänt att den nattliga urinproduktionen varierar interindividuellt men också med åldern på så vis att nattlig diures stiger med tilltagande ålder. International Continence Society, ICS, bedriver sedan flera år ett standardiseringsarbete för att bland annat nå internationell konsensus kring terminologin vid funktionsstörningar inom urinvägarna. I fjor publicerades en rapport kring terminologin vid nykturi (van Kerrebroeck et al. 2002). Enligt ICS-definitionen kan man tala om <b><u>nokturn polyuri</u></b> om andelen urin producerad under natten överstiger 33% av dygnsurinvolymen hos äldre medan motsvarande gränsvärde hos yngre är mer än 20%. Värdet för medelåders patienter ligger således någonstans däremellan. I FASS-texten för Minirin föreslås registrering av urinvolymer under 2 dygn och att nokturn polyuri kan anses föreligga om natturinvolymen överstiger 30% av dygnsdiuresen eller om den nattliga diuresen överstiger den funktionella blåskapaciteten. Man har alltså med denna definition avlägsnat sig ifrån internationell standard genom att införa begreppet ”funktionell blåskapacitet”. Vi har svårt att se det rationella i denna avgränsning. Begreppet polyuri beskriver avvikande från normalitet avseende diures och kan ju logiskt rimligen inte vara beroende av urinblåsans storlek. Vad som ytterligare gör denna vidare definition svår att tillämpa är att vi då måste bestämma funktionell blåskapacitet, det vill säga den urinvolym som patienten normalt mikterar. Alla som som är vana att ta del av miktionsprotokoll vet att det är ytterst besvärligt att bestämma en sådan volym.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Förslag till utredning av nykturi</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Anamnesen är som alltid mycket viktig och skall särskilt belysa miktionsbeteende, förekomst av eventuella sömnstörningar och aktuell medicinering. Fysikaliskt status kontrolleras (hjärtsvikt?) liksom enkel stick-test av urinen. För vissa patienter kan generella livsstilsråd som reduktion av mat och dryck (kaffe, alkohol) före sänggåendet vara tillräckliga. För de patienter som inte blivit hjälpta bör den fortsatta utredningen inledas med att patienten registrerar volym och frekvens av dryck och miktion (miktions- och dryckesprotokoll) under två dygn. Utvärderingen har 3 principiellt skilda utfall:<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">1. Normal dygnsurinvolym, ingen nokturn polyuri<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Vidare utredning bör fokusera på blåsfunktionsstörning eller sömnrubbning<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">2.Förhöjd dygnsurinvolym<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Diabetes mellitus? Polydipsi? Diabetes insipidus?<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">3. Normal dygnsurinvolym, nokturn polyuri<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Vidare utredning med hänblick på hjärtsvikt, njurinsufficiens och sömnapnésyndrom.<br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Nykturi kan tyckas vara ett tämligen beskedligt symptom och risken är ju då att vi gärna ger patienten en enkel och snabb behandling när sådan finns. När vi mer noggrant går igenom tänkbara patofysiologiska mekanismer blir bilden komplex och behandlingsalternativen många.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">När kan behandling med Minirin övervägas?</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Kan en specifik genes till patientens nykturi påvisas skall naturligtvis denna åtgärdas primärt, till exempel godartad prostataförstoring hos äldre män. I övriga fall är det rimligt att överväga om behandling med snabbverkande diuretikum på eftermiddagen kan minska diuresen under natten. Några goda kliniska studier för denna behandling finns dock inte. Minirin är ett alternativ till denna behandling. Enligt tillgängliga studier minskar Minirin antalet nattliga miktioner med drygt en i medeltal. Nackdelen med Minirin är att det finns en risk för hyponatremi, särskilt hos äldre och att man därför under några dagar enligt FASS-texten måste kontrollera s-Na. Preparatet är väsentligt dyrare än diuretika.</font><b><font face="Verdana" size="2"><br> </font><font face="Verdana" size="1"><br> </font><font face="Verdana" size="2">Referenser:</font></b><font face="Verdana" size="2"><br> Mattiasson m. fl. BJU International 89:855-862, 2002<br> Van Kerrebroeck m. fl. Neurourology and Urodynamics 21:179-183, 2002 </font></p> <table border="0" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td width="100%"> <p align="right"><b><a style="font-family: Verdana" href="ejram_nykturi.htm" target="_blank"><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000">Skriv ut dokument</font></a><i><a style="font-family: Verdana; font-size: 8pt"><font color="#000000" face="Verdana" size="2">  </font><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000"> | </font><font color="#000000" face="Verdana" size="2"> </font></a></i><a style="font-family: Verdana" href="index.htm" target="_top"><font face="Verdana" size="2" color="#FF0000">Till startsida</font></a></b></td> </tr> </table> <p> </p> </td> </tr> <tr> <td width="10" valign="middle" bgcolor="#FFFFFF">   </td> <td bgcolor="#FFFFFF" valign="bottom"> <table border="0" width="100%" cellspacing="0" cellpadding="0"> <tr> <td width="100%" style="border-top: 3 solid #FF0000">  <p align="center"><font face="Verdana" size="2">Mottagning: Östra Mårtensgatan 15, Lund. Postadress: Box 2019, 220 02 Lund.  <br> Telefon 046-14 17 00, Telefax 046-18 98 00</font></p>  </td> </tr> </table> </td> </tr> </table> </body>